21:an

21:an

Downs syndrom

Den här bloggen handlar om downs syndrom. Utgångsläget är vår son, men utflykter kommer säkert att förekomma

Det snöar för sällan!

TräningPosted by Linda Wed, January 04, 2017 19:16:51
Äntligen kom det snö - och mycket sådan. Det ger möjlighet att få träna på snöskottning!
Först med sopkvasten:

sen med snöslungan två dagar senare:


Önskedrömmen vore att sonen lärde sig:
1 - avgöra om det är sopkvast, skyffel eller snöslunga som är lämpligaste redskapet
2 - hanterar dessa bra (främst den sistnämnda han inte kan)
3 - ser när det behövs och tar eget initiativ

Det är absolut inte omöjliga mål att uppnå - OM DET BARA SNÖADE OFTARE. att träna 5-6 ggr/säsong är på tok för lite för att kunskaperna ska fastna och sitta kvar. Nu får faktiskt vädrets makter ta och hjälpa till lite!



  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post550

Ord på burk

TräningPosted by Linda Tue, June 21, 2016 21:54:08
Tipsar om materialet ord på burk från UR. Det är inte nytt, men fortfarande bra. Tränar begrepp, språklig medvetenhet och instruktionerna är lätta och begripliga och inbjuder till vidare utveckling av aktiviteterna.

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post521

Sekvenser med Kalle Anka

TräningPosted by Linda Tue, June 21, 2016 11:15:16
De här sekvensbilderna använde jag till sonen. Visst de är betydligt svårare än många köpe-varianter, men också SÅ mycket mer motiverande och han fixade det. Han fick också återberätta.
De är helt enkelt ordlösa ensides serier ur Kalle Anka.

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post511

Ishockey, till vilken nytta?

TräningPosted by Linda Sun, January 24, 2016 13:48:55
Ja, jag vet att jag tjatar om ishockey, men det verkar som att det är så många som tänker precis som i titeln på detta inlägg. Det gäller att de som finns runt om förstå varför så att de inte ska hindra, utan uppmuntra ishockey.

För alla som bor utom räckhåll från Sala är steget större eftersom det inte finns någon färdig verksamhet. Det finns dock mammor och pappor därute som faktiskt redan är insyltade i hockeyvärlden - med de andra barnen! Ni han göra en jätteinsats genom att ordna tillfällen även för syskonet med funktionsnedsättning.


Nu över till själva nyttan med ishockey. Under de år som vi har tränat har jag noterat följande:

* Balans - självklart tränar våra spelare balansen, det gäller oavsett om de använder skridskor eller kälkar.

* Motion och ökad rörlighet - de flesta av våra spelare är fysiskt aktiva och tränar även andra idrotter, några tränar bara ishockey. Alla möjligheter till fysisk aktivitet är viktiga, särskilt när utbudet av aktiviteter är litet.

* Språkligt - träningen blir en övning i att följa instruktioner, vissa har kommit längre än andra. Det kommer också till nya begrepp och sammanhang för språklig interaktion. Spelarna får tillgång till pratkartor och TAKK, men också hockeyn egna tecken och symboler.

* Tålamod och hänsyn - våra spelare är på olika nivåer och vissa behöver mer tid än andra. Som ledare stöttar vi hela tiden i att visa hänsyn för varandra. För vissa är det en övning att ta motgångar och se framgångar och att glädjas åt varandra.

* Kamratskap och delaktighet - självklart blir det här en viktig del. Vissa spelare tycks inte "intresserade" men upplever i själva verket stor delaktighet. Det är spelarnas upplevelse som är det viktiga.

* koordination - titta på pucken, vart ska den? Håll i klubban. Vänd dig om och skut. Oj vad mycket det kan vara att tänka på

* Utmaningar - det är genom utmaningar som våra spelare utvecklas. De får stöd i att våga och känner hur de lyckas.



Nyttan med hockey är stor - testa får du se!

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post479

Fotboll

TräningPosted by Linda Sun, July 12, 2015 23:15:57

Jag skriver mest om Hockeyn här i bloggen, men ishockey är ju inte den enda sporten - på sommarhalvåret är det fotboll som gäller! Här är det en bild från cuppen i Borlänge i juni i år.

Både sonen och hans bästa kompis är med i samma lag. Intressant nog spelar båda mycket bättre om de INTE är på plan samtidigt.



  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post455

Arbetsminne

TräningPosted by Linda Sat, June 27, 2015 09:22:06


Memory Training for Children with Down Syndrome

Laws G.


Abstract - One of the delays in the development of children with Down syndrome that most concerns us is the limited short term memory found in nearly all the children. This book provides information about the memory problems themselves, explains why it may be so important to try to remedy them, and describes some of the research we have carried out. The book also includes training materials that aim to provide an effective intervention strategy to improve short term memory.




  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post450

Hajenka sommaren 2006

TräningPosted by Linda Sun, February 08, 2015 15:20:32

En svensk familj i Hajenka sommaren 2006

De två mest uppenbara frågorna hängde i luften men ingen artig tjeck vågade fråga; Varför åker en svensk familj till ett tjeckiskt läger för familjer med barn med Down syndrom, och hur kommer det sig att han kan tjeckiska? Så vi börjar väl där; Mina blivande föräldrar stannade helt oplanerat kvar i Sverige då de var därpå semester 1969 och jag föddes några år senare. Den tjeckiska jag har lärt mig kommer alltså helt och hållet från mina föräldrar.
När jag själv blev förälder 1999 med en tvillingson som har Downs syndrom så stod jag ganska handfallen men hoppades att det världsberömda svenska väldfärdssamhället skulle hjälpa oss. Vi fick mycket hjälp men mycket passade inte oss som familj eller vår grabb Xerxes och vi blev väldigt sällan presenterade några alternativ. Av min släkt i Tjeckien fick vi alltid höra att det inte fanns något att hämta där, och att Tjeckien i dessa frågor är minst 100 år efter oss svenskar. Samtidigt insåg vi att det inte behövde vara så, då släkten förmodligen är ganska oinsatta i frågan. Att kombinera sommarsemestern i Tjeckien med att via den tjeckiska klubben träffa några vanliga familjer och dessutom få bli presenterad de metoder och terapier som används kändes som att det inte kunde bli någon förlustaffär, så vi tog chansen. Och en ny värld öppnade sig för oss.

Hösten 2005 kom jag i kontakt med Dagmara Dzurová och frågade om det fanns en möjlighet för oss att kunna delta på sommarlägret och om min hustru Linda som inte kan någon tjeckiska skulle kunna göra sig förstådd på engelska. Inga problem blev svaret, och vi började planera vår semester utifrån lägret. Som tur var så var lägret för de yngre barnen i början av augusti – hade det varit en vecka senare så hade vi missat det hela då barnen i Sverige börjar skolan i andra veckan av augusti.

Efter att ha kört den rejäla uppförsbacken till stugan Hajenka inte långt från Vrchlabe, kom vi ut i ett svalt väder och blev väl mottagna av Dagmara och Lenka. Under hela eftermiddagen kom familjer dit och det slog oss att mammorna dominerade så väldigt mycket mera jämfört med det mera jämlika Sverige. Men det handlar kanske inte bara om nationell jämställdhetspolitik utan bottnar mycket i familjens ekonomiska överlevnad.

De DS-läger vi har besökt i Sverige har varit lite annorlunda organiserade. I princip har alla vuxenutbildningar varit dagtid och körts två gånger för att bägge föräldrarna ska kunna få ut något. Under tiden som den ena föräldern går på kurs så tar den andra hand om barnen och så växlar man. Barnen sysselsätts med lekar hela dagarna. Meningen är att föräldrarna ska lära sig tillräckligt mycket att kunna göra alla övningar själva oberoende av experter. De senaste årens läger har varit väldigt fokuserade på teckenkommunikation. Upplägget förutsätter att man är två vuxna vilket kanske inte alltid går att arrangera praktiskt eller ekonomiskt. Till fördelen hör att familjen kan göra något tillsammans och kan stärka banden inom familjen - inte minst föräldrarna emellan.

Vi fick bo in oss i ett litet rum och genom fönstret kunde vi se Tjeckien i dalen. Under oss hade en liten bassäng för barnen fyllts med vatten, bredvid en nyanlagd sandlåda och rutschkana och vi såg fram emot en spännande vecka som vi faktiskt inte hade någon aning om vad den egentligen skulle erbjuda. Mina egna barndomserfarenheter av tjeckiska läger var de som arrangerades av tjeckiska klubben i Sverige och det jag minns av dem var ett evigt poängsamlande för bäddning, städning och olympiader. Men det var också spökrunda, morgongymnastik, maskerad, lägereld och en systematisk inlärning av tjeckiska svordomar vilket var i princip de enda tjeckiska ord som användas av oss svenskfödda barn. Och även om det här lägret skiljde sig så mycket från min barndoms, så fanns det där ändå på något sätt i luften.

På kvällen fick vi veta att vi ingick i grupp två och att vi kunde se på schemat var och när vi individuellt skulle träffa terapeuterna och experterna och när vi kunde delta på de olika gruppaktiviteterna som pyssel, teaterföreställningar och rörelselekar tillsammans med syskonen.. Schemat var i princip lika dant varje dag med några undantag där hästridning bröt in vid två tillfällen under lägerveckan. Efter frukost så började dagen med rörelselekar utomhus. I jämlikhetens namn så körde vi många av sångerna och ramsorna två gånger – först på tjeckiska och sedan på svenska. Att leka grävlingen som kröp genom tunneln var uppskattad av alla. Sedan var det lekar och spel som arrangerades av lägrets yngre hjälpledare.

Som svensk så kändes det lite märkligt att dricka sött te till lunch och kvällsmat och att få soppa som förrätt tillhör heller inte vardagligt – men man vande sig snabbt. Maten var överhuvudtaget väldigt variationsrik och ibland blev man överraskad över valet av mat och inte minst tillagningssättet, men så är det att vara utlänning. Man kan ju inte äta på McDonald’s bara för att man inte vågar prova på något nytt.

Efter lunchen hade vi vårt expert-pass. Först träffade vi Netty från Holland som körde en övning och test i matematik enligt en metod utvecklad av israelen Feuerstein. Som vi uppfattade det så ligger fokus på effektiva arbetspass med hög koncentration och det gäller att prestera så maximalt man bara kan för livet för våra barn kommer oftast bara erbjuda ”genvägen” som leder till passivitet. Därefter träffade vi Eva Matějičková som höll sina pass i orofacial regulationsterapi (ORT) utvecklad av argentinaren Rudolfo Castillio Morales. Med stor inlevelse berättade hon vad hon gjorde och hur Xerxes skulle reagera. Han fick rita höger-vänster och stora cirklar på en lutande bordsskiva, fick vattendroppar på händer och fötter göra en massa saker i ett rasande tempo till Evas stora förtjusning och uppmuntran. Det liknade ingenting vi hade sett tidigare och egentligen visste vi till en början inte vad vi skulle tro. Allt kändes lite hokus-pokus, men med eftersom Eva förutspådde hans reaktioner hade vi inga tvivel på att hon inte visste vad hon gjorde. Och Xerxes hade roligt så vi lät oss hänföras av Evas entusiasm. Vid sista träningstillfället visade hon oss på sju minuter hur vi kunde öva Xerxes att äta utan att kladda ner sitt ansikte. Med tanke på att vi under våren ägnat tre veckor av intensivträning på en svensk habilitering för att uppnå just detta mål, men inte kommit ett steg närmre målet eller fått något vettigt tips, så var bara denna lilla vägledning värt hela resan! Lägrets tredje expert, speciallärare och logoped, var väldigt ledsen över att hon inte kunde bidra med så mycket eftersom hela hennes metod byggde på tjeckiska språket, dess språkljud och fonetik. Och både vi och hon insåg att det inte var tillämpbart för svenska eller något annat språk. Vi ägnade istället en liten del av tiden åt att diskutera situationen för barnen i skolan, och överlät resten av vår tid till de andra tjeckiska barnen som bättre kunde åtnjuta hennes expertis.
Ofta blev det pauser mellan aktiviteterna – och det där är en omöjlig balansgång att få dessa pauser att bli lagom långa för alla. Vissa föräldrar tyckte att schemat var alldeles för packat med aktiviteter och andra tyckte att det var alldeles för mycket av inaktiv tid. Som tur var kunde sandlådan, bassängen och pingisbordet erbjuda aktivitet för de uttråkade och de som ville avstå från någon aktivitet hade full frihet att göra det.

Efter kvällsmat gavs dockteaterföreställningar på klassiska sagor som Snövit och Törnrosa som var uppskattad av alla. Diskot blev en riktig höjdare. Efter det var det läggdags för alla barn för att någon timme senare ha rena vuxenaktiviteter. En kväll fick terapeuterna beskriva teorin bakom sina metoder, en annan fick de olika länderna presentera sina förutsättningar ur ett DS-perspektiv och vissa kvällar var det bara fri diskussion. Riktigt underhållande var kvällen då vi vuxna fick prova på vibrationsmassagen på varandra. Här samlades ett dussintal vuxna i ett litet rum där man pillar lite halvintimt på varandra, det fnittras och stämningen är ganska uppsluppen i rummet där den friska luften är totalt utbytt mot en unken utan syre - och som svensk reagerade jag på att alla fortsatte att nia varandra… (i Sverige är alla du med alla utom kungen). De fria diskussionerna på kvällarna tyckte i alla fall jag var väldigt intressanta för då fick man veta hur dessa ”vanliga” familjer hade det, och så fick jag dessutom ett gyllene tillfälle att få öva min tjeckiska.

På onsdagen var vår lediga dag. Att klättra upp på Snezka med en treåring kändes övermäktigt så vi valde att gå en egen liten runda i området. Vi tittade lite snabbt i stugans karta och började gå. Efter en dryg timme så började vi fundera på hur vi skulle kunna komma runt eftersom vägen inte svängde som vi ville. Vi tog en avtagsväg i vad vi tyckte var rätt riktning och fortsatte att gå. Dagen var gråmulen så vi kunde inte använda solen som kompass men vi var ganska säkra på att vi gick rätt, fast ju längre tiden gick desto mer insåg vi att vi var fel ute. Vi kom till en fyrvägskorsning där en skylt visade oss att rätt väg tillbaka var den väg vi kom ifrån vilket vi tyckte var åt helt fel håll. Lite villrådiga stod vi där, men hade tur för där stod en liten bandtraktor med en skogshuggare i. Han pekade åt ett annat felaktigt håll, men vi litade på honom och knatade på. Trots små barn så gick det hyggligt enkelt för det var nerförsbacke – men vi insåg ju också att för varje steg nerför vi gick så var vi tvungna att gå uppför. Klockan närmade sig lunch och vi kände fortfarande inte igen oss och vi började fundera på hur vi skulle göra för att i samma stund stå på bilvägen som ledde upp till Hajenka. Majken skulle inte fixa detta motlut en knapp kilometer till så jag sprang uppför berget för att hämta bilen. Efter 10 minuters svettig språngmarsch i den tunna luften var jag framme och eftersom vår bil var inparkerad så fick jag låna en bil och äventyret kunde avslutas med lunch och utan tårar. Nästa gång tar vi karta eller GPS med oss!

Även om jag har varit i Tjeckien i princip vartannat år sedan början av 80-talet, så var denna resa något helt annat. Vi följde inte mina föräldrars eller släktens fotspår utan letade upp helt nya stigar och träffade helt nya människor. Och när vi såg allt detta nya så diskuterade vi mycket kring olikheterna.

Men efter en del funderande så kom vi fram till att tjeckiska föräldrar står i princip för samma funderingar och frågeställningar som vi gör vad gäller våra barn med Downs syndrom; specialskola kontra vanlig skola, betydelsen av klassens storlek, bemötandet från samhälliga institutioner osv. Det som skiljer oss bottnar, som vi ser det, väldigt mycket mera i det som kulturellt är typiskt tjeckiskt och typiskt svenskt än något annat. Och vad jag ser som typiskt tjeckiskt har också fått sig en uppdatering. Vår lägervecka var rolig, väldigt lärorik på så många sätt och vi kommer säkert tillbaka i framtiden.

Jag vill tacka alla underbara barn och familjer som vi fick träffa och utbyta erfarenheter med, och alldeles särskilt Dagmara som gjorde hela vårt äventyr möjligt.




  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post398

Spel med många delar

TräningPosted by Linda Sun, May 11, 2014 16:01:03

Att spela spel är något som jag älskar, lillasyster K gillar också spel, sonens intresse är svalare. Idag spelade vi ett spel vi själva hittat på. Vi använde följande:

Spelplan (Babblarna)

Spelpjäser (vi samlar olika föremål som passar som spelpjäser i en låda)

tecken-abc-kort (vi använde bara de med ord på)

tärningsdjur (ett plastdjur med siffran 2 och en vanlig tärning i)

Numicon som räknehjälp

Regler:
Skaka tärningen och titta på prickarna och lägg till 2. Gå så många steg. Om du landar på en röd prick tar en annan spelare upp ett kort och bokstaverar ordet så att du kan lista ut vad det är för ord. Om du gissar rätt får du stå kvar, men om du gissar fel får du gå tillbaka till närmsta Babblar-dörr du har passerat. Först i mål vinner



  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post353

Informationshantering - vi provar oss fram

TräningPosted by Linda Wed, April 03, 2013 21:12:53

Just nu har sonen en uppgift som handlar om yrken som läxa. Vi har använt den för att experimentera och testa lite nya grepp.

Bild 1: En tankekarta med kort med yrken på (bild+text+teckenillustration).
Syfte: Kategorisera information, förstå hur saker hänger ihop.

Bild 2: Latjo Lajbanslåda - vilken ska bort?
Syfte: förstå hur saker hänger ihop.

Bild 3: Samtalsmatta av klassisk typ. Vad vill du arbeta med?
Syfte: kunna uttrycka åsikt.

Bild 4 och 5: Meningar med släktens yrken (bild på yrke, bild på person, uppläst text och film där meningen tecknas). Avslutas med en om sonen där han själv få fylla i yrket. Skapad i Story Creator Pro på en Ipod.
Syfte: förstå att olika människor väljer olika jobb, öva på meningsbyggnad för att kunna berätta on släktens yrkesval, kunna uttrycka en åsikt

Korten i sig tränar in nya begrepp...

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post287

Memory-spel

TräningPosted by Linda Mon, December 24, 2012 09:42:40

Memoryspel är bra träning på många sätt, de behöver egentligen ingen närmare presentation. Man kan göra egna, ladda ner eller köpa färdiga. Det finns helt enkelt mängder. De kan användas för att träna förmågan att se likheter och skillnader, men också för att träna saker som glosor, ordbilder och kategorier.

När sonen var yngre ville jag utveckla det hela lite. För att inte bara se att bilderna var lika utan uppmärkasamma detaljer i bilder. Jag gjorde ett spel där en bild matchades ihop med en förstoring av en detalj i samma bild.

Nu har jag snubblat över ett sådant färdigt spel:

Här är det justa bilder från hela världen (bra att prata om det också om man har äldre barn) där det just är förstoringar man ska få ihop. Bilderna är också numrerade så behöver man träna att säga flersiffriga tal så passar spelet till det också.

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post272

Det gäller att hitta

TräningPosted by Linda Sun, January 15, 2012 14:26:00

Det finns många mål i skolans kursplaner och en del av dem funderar man över den direkta nyttan. Orientering är inte ett av de målen - att hitta och utnyttja karta är BRA vardaliga kunskaper. En karta kan ju lika gärna vara skylten som gör att man hittar i köpcentret. I somras hade vi som "sommarläxa" fått uppgiften att träna lite orientering. Jag kom över en bok på en second hand affär som innehöll roliga och praktiska övningar; Idébok om Orientering:

En av övningarna i den som vi gjorde handlade om att skapa sin egen värld i en låda, lägga plast över och rita av med en svart penna, sen överföra på papper (vi har ett hemmagjort ljusbord) och färglägga. Sedan hade vi olika "orienteringstävlingar" i lådan.

Här är lådan och sonens egen karta.

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post223

Inlärning på väg

TräningPosted by Linda Fri, January 07, 2011 11:36:48

Vi är, som många barnfamiljer, ofta på väg från ett ställe till ett annat. Till och från förskola/skola, till föreningsaktiviteter, habilitering o.s.v. Denna tid kan också användas. Har nog kommit med några förslag förr, men här kommer några till:

När man går.
Titta på gatuskyltar och läs dem tillsammans (om ni bokstaverar säga bokstävernas ljud, inte deras namn).
Husnummer för att lära sig känna igen tal, så småning om för att lära sig udda/jämt.
Registreringsskyltar på bilar för att träna bokstavsljud och 3-siffriga tal (säg gärna trehundrasextiofem istället för tre, sex, fem).

När man åker bil blir det svårare eftersom det finns en tidsaspekt med, men för det barn som kommit dit är det bra.
Hastighetsskyltar ger barnet möjlighet att träna på att avläsa tiotal
Vägskyltar blir lästräning, vi började med välbekanta orter.
Vägnummerskyltar är det nya här hemma, för att avläsa 2- och 3-siffriga tal.

När man åker kollektivt, går förståss också, även om vi sällan gör det.
Avgångstider, hur långt det är kvar innan tåget/bussen kommer ger barnet övning i klockan och känsla för tid.
Destination och stationsnamn - läsning och lokalgeografi
Bussnummer ger träning i att avläsa tal
Sittplats i tåget ger barnet övning i att tänka på sifferordningen (för att hitta sin plats)

  • Comments(3)//21.appelklyftig.com/#post153

Toppenbra Pussel

TräningPosted by Linda Sun, December 12, 2010 12:23:32

Story Puzzle, som vi har köpt via Unicef, är bra på så många olika plan.

1. Stora och bra bitar. Lätta att passa ihop. Finmotorisk träning

2. Bitarna är numrerade så vi övar ordningstal (första, andra, tredje, fjärdig, femte). Matematik

3. Varje pussel är en historia, en sekvens. Språklig och matematisk träning

4. Varje pusselbit är egentligen två bitar, med en form i varje så vi kan benämna formerna. De är också i olika storlek så begreppen större/mindre är möjliga. De kan användas till olika sorteringsövningar. Matematik och språkliga begrepp

5. Sista och den mest självklara anledningen till att vi en gång köpte det är att det inte bara gynnar våra barn utan andra barn som är sämre lottade i livet. Omvärdskunskap

Tyvärr såg jag att pusslet var slut, men jag hoppas de får in det igen.

  • Comments(4)//21.appelklyftig.com/#post149

läxan i en lapbook

TräningPosted by Linda Mon, March 08, 2010 08:45:16

Veckans läxor har jag samlat i en liten lapbook så att den ska kunna följa med överallt.

Svenska: 4 ord att dela upp i stavelser (vänsterfliken), stavelser att uttala och en stavelseramsa (baksidan)
Matematik: ekvationer
Engelska: 3 texter och 4 glosor (glosorna i spelform eftersom han ska matcha engelskt ord med svenskt)

Bilderna kommer från engelskboken och "snott" från nätet. Tallinjen hittar ni här.

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post87

Spela spel

TräningPosted by Linda Fri, February 26, 2010 20:39:41

Förra helgen blev en riktig spelhelg! De flesta spel spelade jag, sonen och mellandottern.

Counting under the sea! - ett enkelt spel med subtraktion som träningsmoment, kommer ursprungligen ur den mattebok som tvillingarna hade i Kindergarten (där fanns många bra spel)

Rimmemo - ett vanlig memory med rimtema

Ord-memory - Ett handgjort memory som JAG fått av min lärare i åk 3 (grundskolan), den har två delar och vi spelade "b- och d-ord". Tränar läsning och stavning.

Tempusspelet - Korten kommer ur boken Utbyggd Grammatik, spelidé och spelplan är egenskapad. Stänar just tempus

Uno - klassiskst kortspel. Tränar strategiskt tänkande.

Mitt klockspel - ett enkelt spel fån Noris, köpt på Lidl, första gången vi spelade så vi tog bara heltimmar mellan 1-12.

Fonologi-spelet - egenskapad utifrån idé ur boken Enkel grammatik, innehåller kort med figurer som fått namnen te, be, sje osv. Tränar läsning och tal.

Airhockey - köpespel som sonen spelade med en kompis. Är främst ett spel som främjar social samvaro, men även koordination.

Dessutom har det byggts mycket smålego, vilket är finfint för finmotoriken och den visuella förmågan.

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post81

Träningsförslag

TräningPosted by Linda Fri, April 03, 2009 13:29:15

Det här är egentligen ett svar på en blogg om William. men det blev så långt att jag valde att göra det i form av ett eget inlägg.

Matcha föremål med bild.
Placera bilder på leksakslådor/kökslådor/klädlådor på det som ska vara i lådan. Låt William hjälpa till att städa/plocka ur diskmaskinen/stortera den rena tvätten.

träna mer på färgerna
Sortera smutstvätten är lysande för detta. Vi hade också flera lådor för lego och städade undan legot i rätt färglåda.

träna olika former, fyrkant, trekant och rund.
Samspela kring böcker om former - det finns en uppsjö att välja bland. T.ex. denna här.

Tydligen en förberedelse inför meningsbyggnad.
Samspela! Skriv 2-3 ordsmening under bilderna i ert fotoalbum med rätt färg kring varje ord.

träna verb.
Lek tillsammans och benämn det ni gör med verbet.

fortsätta med att öva tecken för olika känslor, arg, ledsen, glad osv..
Sätt upp en karta med dessa tecken på lämplig plats så att alla vuxna kan dem. Använd dem flitigt i lek och samspel. Låna en hög böcker på biblioteket om känslor och gör några egna med bilder på William (med rätt färger på orden för meningsbyggnadens skull)

  • Comments(2)//21.appelklyftig.com/#post42

Att träna eller testa?

TräningPosted by Linda Mon, March 30, 2009 08:40:58

Vid testning försöker du som vuxen ta reda på vad barnet kan. När du lär ut vill du ge barnet ny kunskap. Det är så vanligt att vi faktiskt testar när vi tror att vi lär ut.

"Hur låter den bokstaven? Vad står det här? Hur låter ordet i början? Peka på hunden"

Frågor som dessa är att testa, inte att lära ut. Få av oss uppskattar undervisning där vi blir ständigt utfrågade. Visst finns det tillfällen när du vill ta reda på vad barnet lärt sig, men gör inte testning av alla era träningstillfällen. Varje gång du ställer en fråga du redan kan svaret på testar du om den andre kan svaret. Detta händer tyvärr alltför ofta barnen med Downs syndrom. Försök istället att samtala med ditt barn. Ofta ställer vi frågor när vår förmåga att bara samspela med barnet brister.

Hon fuskar - inte.

Läraren hjälper ett barn som lär sig läsa. Barnet har 4 kort med bild och ord framför sig. Med i rummet finns också en annan vuxen som ska lära sig hur man gör. Läraren visar barnet ett ord. Barnet läser ordet och lägger det på rätt plats
på bordet. När hon är osäker på något ord kollar hon på korten på bordet. Den andra vuxna viskar till läraren att barnet fuskar, för hon tittar ju på bilden på bordet. Men detta var ingen testsituation - det var träning. Barnet använde de möjligheter att ta reda på svaret som hon hade tillhands. Hon höll på att lära sig.

Den som håller på att lära sig måste inte kunna allt på en gång. Ge barnet tid att lära sig och att bli framgångsrik. Vi tycker alla om sådant vi lyckas med.


Förkortat och fritt översatt ur:
Teaching reading to children with Down Syndrome, Patricia Oelwein





  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post39

Uppför trappen

TräningPosted by Linda Tue, February 03, 2009 20:03:02

Har du en trapp hemma ska du utnyttja den på fler sätt än den självklara motoriska träningen.

I helgen bytte vi bilder i vår trapp. Ner åkte siffrorna (med tecken) och uppsattes kluriga stavelser. Varje gång (nja, inte precis varje kanske) vi går upp eller ner läser vi stavelserna. Träningen är bra, men tar ingen tid - för vi skulle ju ändå upp.

  • Comments(1)//21.appelklyftig.com/#post18

Spela spel!

TräningPosted by Linda Sun, January 25, 2009 08:09:15

Spel är en fantastisk källa att hämta kunskap ur. Inte nog med att man tränar just det man behöver träna, man gör det i sällskap med andra och lär sig sociala spelregler.

Man kan göra egna spel och man kan köpa spel - jag gör både ock. Håll ett öga på second-hand-butikerna, där kan man hitta många bra spel för en spottstyver.

Här är en inblick i vårt spelskåp idag. Här finns mycket att välja på och när vi spelar brukar vi låta varje spelare välja var sitt spel. De flesta spel går att ordna så att spelarna spelar med olika svårighetsgrad.

Min uppmaning till dig idag är:
SPELA MINST TVÅ SPEL MED DINA BARN IDAG

  • Comments(0)//21.appelklyftig.com/#post13

Vad är träning?

TräningPosted by Linda Fri, January 16, 2009 18:02:39

En annan mamma sa till mig:
Detta med att träna har vi inte gjort alls på lovet. Vi har bara varit lediga!

Ingen träning... Du har alltså inte tittat eller sagt ett enda ord till pojken på hela lovet. Du har inte besvarat hans kommunikation. Du har aldrig lekt med honom och inte låtit honom hjälpa till med nått. Du har aldrig gjort små hejjarrop när han hoppat ner från en pall eller lagt tillbaka dockorna i vagnen. Du har alltså inte läst en enda saga eller lyssnat på musik tillsammans med honom och framförallt inte kastat en enda snöboll tillsammans.

Nej du mamman, jag tror dig inte. Jag är tvärt om helt säker på att du har gjort det. Många gånger om och säkerligen varje dag! Allt det där är träning och den är mycket viktigt. Utan den formen av träning är alla andra insatser verkningslösa.

Jag tror att det är viktigt att vi föräldrar verkligen ser vad vi faktiskt gör.

  • Comments(2)//21.appelklyftig.com/#post9
Next »